Ingenting är över förrän det ögonblicket du slutar försöka

Vad ont det gjorde när de snitta mig med kniven som de tidigare gjort en gång och då skrek jag som bara den. Denna gång var jag mer lung men smärtan var i stort sett samma. Då har man fått tillbaka bölderna igen och mina arm är helt varm och pumpas hela tiden efter snittet och all var som de tröck ur från den stora äckliga bölden, ush för den här bakterien som satt sig fast i min kropp och verkar trivas där. Imorgon ska jag åka hämta ut min medecin och sedan blir det att knarka antibiotika i 20 dagar, det lär bli mycket mer. Men nu ska jag inte vara negativ ska vara positiv och bara tänka på att någon dag kommer allt det här försvinna.

Ligger i sängen och är helt trött och svag i kroppen. Ska snart ut på en promenad med Jackie, tar en sväng förbi Lidel också när man ändå är ute och går. Är sugen på att laga pankakor så pankakor får det bli ikväll. Pankakor med paradise hotell och sedan fotboll, tydligen en stor match. Nu ska jag ut och gå.